Utgrävning på Korsholms vallar – arkeologi för skolelever.

KulturÖsterbotten har under år 2022 varit huvudman för en arkeologisk utgrävning på Korsholms vallar. Utgrävningen förverkligades vid månadsskiftet augusti-september, under vecka 35. Utgrävningen leddes av arkeolog Jan Fast från Helsingfors universitet tillsammans med arkeologerna Teemu Väisänen och Jemina Rajamäki.

Femteklassare från Haga skola och Vanhan Vaasan koulu/ Variskan yhtenäiskoulu medverkade i utgrävningen och arbetade flitigt hela veckan med att sålla fram fynd som berättar om slottskullens historia.

I schaktet som omfattade 8 x 2 meter, hittades ett tusental fynd av föremål, djurben, keramik, tegel... Ett massivt material som belyser livet på vallarna under hundratals år.  Schaktet vid vallarnas västra sida avslöjade tydligt de senaste seklernas kulturlager - något som bevisar att jordmassor bevarats också från äldre tid. Allting har inte forslats bort på 1800-talet när vallen plattats till, utan en del av kullen har helt enkelt skyfflats ”åt sidorna”.

Arkeologerna och barnen grävde sig under veckan från 1800-talet ända ner till 1600-talet. Fynden analyseras under slutet av år 2022 och några markprover och benprover sänds även till laboratorium för datering enligt C14-metoden.

Tiden räckte inte till för att gräva sig ännu längre bakåt i tiden, men KulturÖsterbotten strävar efter att kunna arrangera fortsatta skolutgrävningar år 2023, i första hand riktade till högstadieelever. Vi arbetar som bäst med ansökningar om finansiering. Preliminärt planeras en utgrävningsvecka för skolor i slutet av maj nästa år. I början av juni planeras en fältkurs för amatörarkeologer i samarbete med Österbottniska fornforskningssällskapet r.f.  och ALMA-institutet i Vasa. Nästa år hoppas vi alltså på en lite längre utgrävning på platsen. 

Både vi arrangörer, arkeologerna och alla entusiaster återvänder gärna till vallarna för att göra fler spännande upptäckter! Förhoppningsvis får vi fynd som går ända ner till medeltiden, då Korsholms slott grundades.

Projektet finansierades via Mullankaivajat-programmet inom Finska kulturfonden, med stöd även från Karl Hedmans stiftelse och Svenska Odlingens Befrämjare.